Hemma i Sverige igen!

Hej!

Nu har vi kommit hem till Sverige igen, och försöker återgå till det normala livet igen. Sam har varit på möte med Sveriges ingenjörer och har nu börjat lite smått på sitt examensarbete. Lovisa rider och söker jobb, inte kommit så långt än. Men vi har fortfarande några dagar som är odokumenterade från Istanbul.

Under den näst sista veckan blev det mycket plugg för Sam som hade sina avslutande tentor. Lovisa slappade lite på sin skola, men hade liksom tappat lusten lite, vi skulle ju snart hem. Så det blev mest fika och fönstershopping för hennes del. På fredagen blev det middag på restaurang Leblon11 och sedan mötte Sam upp sina vänner från skolan och gick på konsert på Babyloon. Lovisa som inte riktigt var inne på musiken som skulle spelas mötte upp med Anna och Sezar och tog drink på 360. Blev en lyckad kväll för båda. På lördagen begav vi oss till Bebek för att äta sushi tillsammans med Fransisco, Emirhan, Charlotte, Ege samt Fransisco bror Rodrigo. Blev en lugn kväll, alla var rätt slitna från kvällen innan.

                           Från vänster: Marco, Fransisco, Emirhan, Sam och Gerd på Babyloon.

                                                 Lovisa, Zezar, Kristian och Anna.

Veckan som kom fortsatte Sam sitt studerande och Lovisa fortsatte sitt lökande. På torsdagen mötte Lovisa upp sina föräldrar och sina gudföräladrar (Anders får gå under den termen) på Atatürk flygplatsen. Efter incheckning på Marmara Pera hotell och en drink på restaurang Mikla, åt vi middag på restaurang Reflik på Sofyalı. Mesen var mycket uppskattad, Rakın var lite mindre uppskattad men den gick ner.

                                                                     Tiina på Reflik

Sam tycker om Rakı lite mer än oss andra.

Fredagen började med frukost på hotellet, otroligt dålig för att vara så dyr, innan vi tog oss ner till Hagia Sofia och Basilika cisternen. Båda mycket uppskattade, speciellt av Clas som har väntat på att få se Hagia Sofia sedan han föddes. Efter lunch på Omar gick vi till Blå Moskén, fikade på Starbucks innan vi gav oss in på Basaren. Där inhandlades det en matta till huset i Spanien, Lovisa och Sam kunde köpa sina espressokoppar och Anders kom därifrån med en kompass från antikbasaren. Efter det här var alla ganska trötta och vi gick ner till kryddbasaren och sedan begav vi oss hem för att ta en liten powernap innan middagen. Middag intogs i Bebek på en mycket omtalad restaurang som heter Kitchenette. Tyvärr var musiken väldigt hög och maten serverades i lite oprofessionell ordning men det smakade gott.

Alla vet ju att Clas har många barn, men så här många...?

Pappa Clas på Hagia Sofia med sina turkiska barn.

Anders, Barbro, Tiina och Lovisa utanför Blå Moskén.

Lördagen börjades på Mihrimah, och den nu klassiska sultan frukosten intogs med god aptit. Efter det tog vi tåget ut till Bakırköy för att gå på lördagsmarknaden. Tyvärr var vädergudarna inte med oss och vi höll på att frysa ihjäl där ute, men våra gäster tyckte att det var en upplevelse. Efter lite värmande te på ett café begav vi oss med tåg till Chora Kyrkan. En liten kyrka i Eyüp med fantastiska mosaik tavlor. När vi ändå var där åt vi lunch på Asitane, som egentligen var bokad till kvällen efter. Där serverades turkisk mat, tillagade med recept som användes på 1400-talet. Efter en mycket god lunch tog vi taxi till Eyüp moskén, där vi fick se en pojke som blivit omskuren, ett par som skulle gifta sig och en man omgiven av livvakter som gick in och bad. Mycket intressant, kanske inte ur ett historiskt perspektiv, en i en folkligt perspektiv. Efter att ha gått runt och letat efter Peirre Lotti, ett omtalat café, utan resultat bestämde vi oss för att åka hem en och vila lite.

Byggmästaren tittar på konstruktionen, inte så imponerad.

 Efter drink hemma i vår lägenhet åkte vi till Beşiktaş där vi mötte upp med två av Sams vänner och åt middag på Al Jamal, en libanesisk restaurang med liveuppträdande. Även här lite för hög musik för våra medresenärer, som gärna vill prata med varandra när de äter, vi förstår inte varför =). Men jätte god mat och en otrolig feststämmning! Mycket häftig feststämning, och magdansarna var jätte duktiga. Efter att våra gäster åkt hem blev det dans och sedan gick vi vidare till Eleven Eleven för en drink. Men det blev en ganska tidig kväll då det var späckat schema dagen efter också!

Både manliga och kvinnliga dansare.

Clas tyckte att det var lite för hög volym.

Emirhan, Fransisco, Sam och Lovisa på Eleven eleven.

På söndagen åkte vi över till Üsküdar där vi tog dolmus till Beylerbeyi för att äta frukost på Timothys. Efter en bussresa tillbaka till båten, där de flesta bad för sina liv, tog vi båten till Beşiktaş och gick på visning på Dolmabache palatset. Ett gigantisk palats vid Bosphoren där den sista sultanen bodde och där Atatürk drog sitt sista andetag. Hur stort och pråligt som helst. T.ex en trappa gjord av kristall och en kristallkrona som väger 4,5 ton. Efter en lunch på moderna muséet åkte Lovisa och Sam hem och började packa medan de andra åkte till Topkapı palatset som tyvärr var stängt. Så det blev en Chagall utställning innan det var dags att mötas upp och äta middag på Cezayir. Här åt vi tillsammans med Sofia och Kristian när de var och hälsa på och det gjorde succé även den här gången. Efter middagen tog vi en drink på 360 för att titta på den underbara utsikten.

Frukost på Timothys

Måndagen började med frukost på Şimdi och sedan återvände Lovisa och Sam till lägenheter för att städa och packa. De andra åkte till Topkapı som den här gången var öppet. Vi möttes upp på Omar för lunch efteråt. Vi skulle besöka det turkiska badet efter lunchen men tyvärr var det stängt, så blev inget bad, istället gick vi till Basaren igen. Efter att ha fått hjälp att bära upp allt vårt bagage till hotellet, vi skulle bo på samma hotell som de andra den sista natten, och lämnat i från oss nyckeln åt vi middag på Leb-i Derya. Efter middagen gick vi på jazzclub med Clas, ett ställe vi pratat om att vi skulle gå till under hela vår vistelse och som vi äntligen kom oss för att gå till.

Tisdags morgonen gick åt till att väga våra väskor och sortera ut sådant som vi kunde vara utan. Det var som julafton för de som städade vårt rum efter att vi checkat ut. Men vi lyckades få med oss det viktigaste med hjälp av våra medresenärer och vi tackar så mycket för hjälpen. Vi flög tyvärr inte hem tillsammans utan vi mellanlandade i Riga, där vi höll på att bli kvar en natt på grund av försenat flyg från Istanbul, som tur var hann vi. Men vi blev av med två flaskor whiskey i Riga som vi inte fick ta med oss in i landet utan att registrera och det hann vi inte göra.

Bara vår del av bagaget, de andra tog hälften av vårt bagage.

Så nu är vi tillbaka hemma. Vi har så otroligt mycket minnen från Istanbul och vi är så glada att vi kunnat göra den här resan. Vi kommer säkerligen åka tillbaka till Istanbul igen för semester men vi kommer nog inte att bo där igen. Just nu är det -5 grader och snö i Istanbul och vi är så glada för vår varma lägenhet här hemma i Stockholm.

Hoppas ni har tyckt att det varit lika kul att följa vår resa som vi har tyckt att det varit att vara på den. Och tack så mycket för alla roliga besök vi fått!

Puss och Kram
Sam och Lovisa

Tillbaka efter julfirande i Sverige.

Mutlu yillar! (Gott nytt år!)

Hej alla nära och kära, och alla andra som läser detta, och gott nytt! Nu är vi tillbaka i Istanbul efter julfirande hos våra respektive familjer hemma i Sverige. Känns kul att komma tillbaka samtidigt som det bara är tre veckor kvar och man mest går och väntar på att åka hem.

Vi möttes på flygplatsen i söndags, Sam kom från Köpenhamn och Lovisa från Stockholm, och det kändes som man kom till den svenska sommarnatten. Så härligt! Höll dock inte i så länge, måndag morgon var det regnstorm igen.

Sam har haft sin slutpresentation i en av sina kurser i veckan och Lovisa hade prov för nivå två i turkiskan i måndags. För Sam gick det jättebra, höga betyg har inhåvats. För Lovisa gick det mindre bra, klarade 4/5 delar av provet, grammatiken gick inte som det skulle. Men hon får ett nytt försök på måndag. Onsdagen spenderades på Istnyepark, ett shoppingcentrum som alla andra, för att inhandla lite attiraljer till våra nyårsoutfits. Blev även bio innan vi begav oss hemåt för att äta middag på Istiklal, blev så lyxigt som McDonalds, inte illa va?

I torsdags hade Sam skola på morgonen och Lovisa tillbringade dagen med att försöka få ordning på lägenheten. Den såg ut som ett bombnedslag eftersom vi ännu inte hade packat upp våra väskor sedan resan tillbaka. Sam kom tillbaka på eftermiddagen tillsammans med sina vänner från skolan och middagen börjades förberedas. Vi hade delat upp inhandlandet och alla bidrog med sin del, det blev en riktigt bra middag. Till alla singlars förtret så användes vitlöken flitigt i allt förutom glassen och chokladsåsen, men alla verkade nöjda ändå.

Finns det hjärterum så finns det stjärterum. Nio personer som skulle göra sig i ordning samtidigt som maten skulle lagas. Härligt med ugnen ovanpå kylen, men potatisgratängen blev kanon.

Från vänster: Rense, Charlotte, Lovisa, Pär, Mikkel, Marius och Justus.

 Efter ett par drinkar begav vi oss ner mot Kabatas för att boarda partybåten som skulle ta oss ut på Bosphoren. Det var en ganska stor båt som kunde ta cirka 300 personer. Vi var runt 250 stycken. Gratis bar och dansgolv inomhus på nedervåningen och chillout utomhus på övervåningen, ganska bra upplägg kan ju tyckas. Det enda problemet var att det bara fanns två toaletter på hela båten. Blev ju så att man ställde sig i kön, köade i en timme, gick till baren och hämtade en drink, gick tillbaka till kön och drack drinken i kön till toaletten. Det var här år 2010 började för Lovisa. I börjar köade även killarna men efter ett tag stod alla vid relingen och "tittade på utsikten", så orättvist!

På väg mot båten

Mikkel, Sam och Rense

Båten skulle egentligen inte gå iland förrän klockan 03.00 men på grund av för mycket fylla och slagsmål gick de iland en timma tidigare för att lämpa av bråkstakarna, och då passade vi andra på att hoppa iland. Väl samlade på kajen satte vi oss i en taxi för att åka på efterfest, halvvägs dit visade det sig att festen var slut och vi vände taxin och åkte till Taksim. Full rulle i trafiken en natt som denna och resan som egentligen skulle ta 15 min tog en timme. Fyra småfulla, trötta partydjur satt och trängdes i baksätet och när vi väl kom fram tyckte vi nog att kvällen var slut. Vi gick hem längs Istiklal som var full med människor, och nästan bara män. Ganska kaotiskt med slagsmål och andra otrevligheter och vi var glada att komma hem med "bara" två nyp i rumpan hos Lovisa. Senare på natten fick vi en övernattningsgäst i form av Justus.

Gårdagen var lugn, frukost vid halv tre på stamstället Mirimah, tillsammans med Justus och Charlotte. Resten av kvällen spenderades i tv soffan, iallafall för Lovisa. Sam smet i väg på en födelsedagsmiddag ett par timmar, men återvände ganska snart.

Charlotte och Justus på Mirimah

I dag är det lite plugg som gäller och sen ska vi försöka hitta någon trevlig restaurang att äta på i kväll. Haglade här i morse men nu ser det lite ljusare ut. Tydligen har det varit en jordbävning här i natt som vi inte märkt, våra vänner ute på campus vaknade av att sängen skakade. Lite läskigt...

Hur har er nyårsafton varit? Är det fortfarande lika kallt i Sverige?

Kram Lovisa och Sam

Adventsfika, influensa och Sverige-besök.

İyi günler! (goddag!)

Tillbaka till vardagen, dagen efter vårt sista besök för det här året. Liksom när Sams föräldrar var här, en dryg månad sedan, förblev den gångna helgens mest påtagliga fenomen regn, regn och åter regn. Vi hann dock med en del annat förutom att klaga över det kyliga vädret. Men mer om det senare.

Sedan sist vi skrev har det inte hänt så mycket, vilket möjligen förklara tidsavståndet. Första veckan i december blev ganska innehållslös, förutom att Sam hade sin första och andra tentamen. Resultatet har inte ännu publicerats, men det gick troligtvis vägen.

På fredagen den 4 december åt vi på en restaurang som heter Faces, som ligger på restauranggatan Sofyalı Street. Ägaren visade sig var svensk och maten förvånansvärt god. Som vi tidigare har nämnt har vi inte blivit positivt överraskade över den annars så väl omtalade turkiska maten. De serverade för övrigt inte turkiska rätter på Faces, vilket kanske förklarar betyget.

Restaurang och nattklubben Faces.

Under lördagen tog vi metron ut till Bakırköys lördagsmarknad. Det var till en början svårt att ens få någon information om stället men till slut visade det sig att personalen på vår favoritbrunchställe, Mihrimah Sultan, kände till det. Marknaden visade sig vara lika stor som den Stora Bazaaren i gamla stan, men istället täckt med presenningar över bord fyllda med diverse ting, fiskstånd stod bredvid klädstånd och brödhandlare. Spektaklet var verkligen en upplevelse och kändes långt mer genuint än de turistiga bazaarerna med påflugna försäljare. Oss veterligen var vi de ändra västerlänningarna där. Lovisa köpte en top (ibland hittar man H&M-grejer i röran!) och vi hittade även bl.a. färska kryddnejlikor och kardemummakärnor till den kommande Adventsfikan. Senare på kvällen mötte vi upp med Charlotte och tog en drink på franska gatan. Trevligt men lugnt.

"Skoskogen" i Bakırköy Cumartesi Pazar (lördagsmarkad).

Under söndagen var det alltså dags för adventsfika. Vi bjöd ett gäng från olika nationaliteter, (1 svenska, 1 turk och 3 tyskar + oss två) och bjöd dem på Blossas '09-glögg, hemmagjord klassisk glögg och hembakade saffransbullar. Sam var faktiskt delaktig i pysslandet! Alla verkar förvånadsvärt positiva till traditionen och drack och åt till sockernivåerna i blodet slog nya rekord. Vi fick även chans att visa upp vår fantastiska IKEA-julgran som Lovisa pyntade tidigare under veckan.

Julgranen och den STORA brandsläckaren (hur stor är den egentligen?).

Den senaste veckan har Lovisa blivit sjuk och därför stannat hemma och Sam har haft en tredje tentamen. I skrivande stund är Lovisa på bättringsvägen och Sam börjar bli sjuk istället. Under torsdagen var det svenskbesök - Lovisas två äldre systrar Hanna och Helena samt Hannas man Suleyman kom på besök. Helena fick äran att sova på vår bäddsoffa, ä.k. parkbänk model 2000, medan Hanna och Suleyman tog in på Pera Tulip Hotel några hundra meter från lägenheten.

Helgens planer smides sent på tordagskvällen.

Fredagsmorgonen inleddes med en sedvanlig frukost på Mirhrimah Sultan, där en klassisk turkisk frukost åtnjöts. Vi tog sedan dolmuş till Valens (Bozdoğan) akvedukten, som under östromerskt såväl som ottomanskt styre forslade vatten från bergen till palatsen nere vid Marmara sjön.

Sultan-frukost på Mihrimah Sultan.

Valens-akvedukten över Atatürk boulevard.

Planerna var att vi skulle gå från Valens-akvedukten till Süleymaniye-moskén men den visade sig vara stängd för renovering. Moskén är för övrigt stadens största moské och en central byggnad för turkiska troende muslimer.

Flygfoto av Süleymaniye-moskén.

På vägen till moskén hittade vi några spännande affärer som troligtvis fungerade som gross-handlare till affärerna inne in Stora bazaaren.

Suleyman, Hanna och Helena begrundar ett sharon-träd med ovanligt stora frukter mitt ibland bebyggelsen.

Suleyman testa nya träningsvästar i skinn till sitt fotbollslag.

Då moskén var stängd tog vi oss istället in på Süleymaniyes hamam (turkiska bad). Till skillnad från de andra hamamen vi besökt badade män och kvinnor tillsammans. Vi fick alla en rejäl omgång knådning, alla av unga män.

Suleyman, Helena, Lovisa, Sam och Hanna framför Roxelana (mor till Sultan Süleyman den Store).

Efter att vi fått ännu mer muskelvärk tog vi oss per fot till den Stora Bazaaren, där det inhandlades potentiella presenter och en del annat. Hanna och Suleyman fick efter långa förhandlingar tag i en vackert broderad matta från östra Turkiet.

En av de flera hundra gatorna inne i bazaaren.

Hanna, Suleyman, Lovisa, Helena och Sam - alla med det klassiskt påbjudna téet hos matthandlaren.

Hanna och Sleyman tog sig sedan snabbt hem medan Lovisa, Helena och Sam tog in på ett nargile-kafé för att spela tavla (backgammon), dricka varm choklad och röka vattenpipa. Sent på eftermiddagen var vi alla trötta och försökte vila upp oss då vi visste att vi hade en lång natt att vänta.

Kvällen inleddes med drink och middag på restaurang Leb-i Derya. Restaurangen hade utsikt över Bosporen den stora bron, asienkusten av stadsdelarna Üsküdar och Kadiköy samt gamla staden med Topkapi-palatset, Blå moskén och Hagia Sofia som delar av utsikten. Maten var utsökt och amtosfären underbar. Kvällen bjöd senare på ytterligare en vacker utsikt från restaurangen Mikla, på toppen av Marmara Pera Hotel, där vi även tog en drink.

Vi hann även med att gå ut på klubbarna 11:11 och NuPera. Vi mötte där upp med några av Sams kompisar och höll oss vakna långt in på natten. Frukosten dagen efter fick inte bli för tidig.

Sam, Hanna, Helena, Suleyman och Lovisa på Leb-i Derya.

Hanna och Suleyman på Mikla, tydigen stans bästa restaurang.

Club 11:11.

Klockan 10 på lördagsmorgonen tog vi oss ner till Kabataş för att ta båten över till Üsküdar och därifrån ta oss till Beylerbeyi för att äta brunch längs med Bosporen. Frukosten är lite mastigare än den på Mihrimah men kanske också snäppet vassaren. Flickorna tog sig sedan till Osmanbey för att shoppa medan Suleyman och Sam planerade ett mer inhemskt företagande med nargilé-kafén och smågator. För pojkarna blev det istället den tidigare nämnda Bakirköy marknaden. I kontrast till fredagens västerlandsinspirerande nattliv var detta en upplevelse av medel-turkens vardag.

Suleyman och Sam tittar på när turkarna matar måsarna på Bosporen.

Simit-grossisten som levererar till Simit-stånden i Aksaray (varifrån metro går till flygplatsen och Bakirköys lördagsmarknad).

Till slut möttes vi alla ändå vid Tophanes nargile-kaféer innan vi tog en eftermiddagslur för att orka med kvällens upplevelser. Upplevelserna i sig kom att bli ett bord på en gammal turkisk taverna, Sofyali 9. Vi blev alla otroligt mätta och det var knappt att vi orkade med att röra oss hem. Vi hann dock med en snabb drink på 360Istanbul.

Sofyali 9 på Sofyali Street.

360Istanbul.

Tidigt på söndagen flög Helena hem och de två resterande paren åt frukost på Pera Tulip Hotel. Efter att även Suleyman och Hanna också åkt hem förblev söndagen högst sömning för oss två, då Lovisa fortfarande var lite halvsjuk och Sam höll på att bli sjuk. Kvällen avslutades med den en klassisk hemleverans på kinarestaurangen çinBüfe.

Nu är det måndag igen och nästa helg flyger Lovisa hem till Sverige för att fira jul. Onsdagen den 23 flyger Sam hem och båda återvänder sedan söndagen den 27. Ja, vi kommer att fira nyår här nere. Hur ser planerna ut för släkt och vänner i Sverige? Vi har hört planer här i Istanbul på att vi ska hyra en stor båt och spendera tolvslaget ute på Bosporen, men vi får se hur det blir med det.

Vi kanske även ska tillägga att vi har bokat biljetter hem den 19 januari. Tanken är då att Sam skall börja med sitt examensarbete och att Lovisa återigen skall börja arbeta som sjuksköterska. Är det något ni vill vi ska köpa med hem?

Vi ses till jul!

Puss och Kram

Lovisa och Sam

Ephesus och första advent.

İyi akşamlar arkadaşım! (God kväll mina vänner!)

Har varit lite segt på uppdateringsfronten från vår sida, men nu ska vi göra ett försök på en sammanfattning som vad som hänt sen sist.

Förr förra veckan var vi och shoppade i Kadiköy tillsammans med Justus som visade oss några second-hand affärer som var bra. Veckan efter var lugn och på fredagen var vi och såg på den nya filmen i serien om Twilight, New Moon. Grym tycker Lovisa som sträckläste böckerna förra året, ganska bra tyckte Sam. På lördagen var vi på Basaren och köpte lite grejer som man inte ska vara så nyfiken på såhär innan jul. På kvällen var vi ute med med Sam vänner på en club som heter Indigo. På söndagen pluggade Sam medan Lovisa var på ett möte för utlänningar i Istanbul, rätt så trevligt faktiskt.

Sam efter en dags shoppande i Kadiköy

Justus och Lovisa på båten över till den europeiska sidan igen. 

Veckan som gått har spenderats på resande fot. Eftersom det har varit bayramlar (nationell helgdag) här i Turkiet har vi varit lediga från våra respektive skolor. Sams skola var stängd hela veckan på grund av svininfluensa hot och Lovisa tog ledigt en dag för att kunna åka lite tidigare. Så i tisdagsmorse tog vi, tillsammans med tre av Sam vänner i från skolan, båten över Marmarasjön för att komma till Bandırma. En tur på två timmar som tillbringades i en dimma så tjock att man inte såg vattnet nedför båten. Från Bandırma tog vi en buss till Izmir, en stad med fyra miljoner invånare (relativt liten alltså), som ligger i västra Turkiet vid Medelhavet. Där spenderade vi en natt på det äckligaste hotellet vi sett. Lukten sitter fortfarande kvar i näsan. Så fort vi vaknade på onsdag morgon begav vi oss därifrån för att ta bussen vidare till Selçuk. Här delades resegruppen något, Maja följde med oss till Selçuk medan Pär och Rense begav sig till Bodrum.

 På resande fot: Lovisa, Maja, Pär och Rense.

Lovisa på det äckligaste hotellrummet i Izmir.

Tyvärr var kristallkronan, som vanligtvis hänger i taket, inne på reparation. 

 

I Selçuk hittade vi ett mycket trevligt hotell som hette Ürkmez Hotel med en väldigt trevlig ägare, som efter 5 min frågade ifall Sam ville spela forbollmatch med honom på kvälle. Efter att ha checkat in begav vi oss upp i bergen till en liten by, Sirince, för att äta lunch. Medan vi satt i dolumsen och väntade på att den skulle åka träffade vi en mycket intressant kvinna som började prata med oss. Hon kunde mest bara turkiska men vi kunde ha en liten konversation. Det slutade med att hon ville ha Lovisas telefonnummer, något som vi låstades att vi inte förstod, så i stället tog hon lite kort på oss. När hon gick av kastade hon slängkyssar efter oss, vi vet inte riktigt vad hon ville oss egentligen.

Toktanten.

 Dolmusresan upp tog ca 15 min och hade otroligt vacker utsikt med berg, dalar och oändligt mycket manadrinträd med mogna frukter. Vi åt lunch på en restaurang som var otroligt stolta över att de tilldelats ett pris av något slag år 2002. Det stod överallt, på menyen, på underläggen, på våtservetterna m.m. Men maten var god så de kanske var värda det. Vi spenderade några timmar i byn med att titta på en gammal grekisk kyrka och några magra hundar som väckte vårt medlidande (vi letade förgäves efter en slaktare, så vi kunde ge en tik med valpar en biff). 

På kvällen spelade Sam match, tillsammans med hotellägaren Cems lag doktorerna, mot Poliserna. Trots att Sam gjorde två mål förlorade hans lag. Efter det åt vi middag uppe vid Sjusovar grottorna tillsammans med Cem.

Sams nya fotbollsvänner.

 

Middag uppe vid sjusovar grottorna: Cem, Sam och Maja. 

På torsdagen gjorde vi sightseeing runt det historiska Ephesus. Vi började med att besöka Artemis tempel, ett världens sju underverk som byggdes 550 f.Kr. men som förströdes under ett upplopp år 401 e.Kr. Nu kunde man inte se mycket att det gamla templet, endast ruiner. Efter det fortsatte vi till Sjusovar grottorna, där sju män som anklagades för att tro på kristendomen, innan den fått fotfäste i  det romerska riket, murades in när de bad. Männen somnade inne i grottan och vaknade 200 år senare för att se att kristendomen nu var den ledande religonen i landet. Därfter fortsatte turen upp i bergen till templet där Jungfru Maria levde sina sista år och sedan till den grekiska staden Ephesus. En grekisk stad som byggdes 900 f.Kr., med vackra teatrar och bibliotek.

Vi hittade en kompis uppe vid sjusovar grottorna, som är i rakt nedstigande led är släkting till den hund som vaktade sjusovarna. 

Lovisa och Maja vid önskeväggen vid Jungfru Marias kapell. 

Maja och Sam vid biblioteket i Ephesus.

 

Sam vid teatern i Ephesus som kunde ta emot ca 25.000 besökare.

Reklam för Efes, turkiets mest kända öl som kommer ifrån omårdet kring Ephesus.

På fredagen begav vi oss tillbaka till Izmir, och mötte upp med Pär och Rense igen. Maja åkte hem med dem på kvällen och vi stannde en natt till på ett fint hotell precis vid hamnen. Nu är vi tillbaka i Istanbul igen, känns som att komma hem faktiskt. Sam har spendrat dagen med att plugga eftersom han har tenta  på tisdag och torsdag och Lovisa har varit och fikat med Charlotte, en vän från skolan. I dag är det ju första advent och vi funderar på om vi ska skaffa oss en adventsljusstake. Nästa helg ska vi försöka dra i hop ett par kompisar till julbak och glöggdrickande.

Pär, Maja, Lovisa, Sam och Rense vid havet i Izmir.

Hur har ni spenderat er första advent? Har ni någon julstämning hemma i Sverige?



Kram Lovisa och Sam
Läs även andra bloggares åsikter om Istanbul, Izmir, Erasmus, Fest, utbytesstudier, shopping, antik, islams, Turkiet, Atatürk, religion, turism