Fjärde dagen i Istanbul är snart förbi och vi har hunnit med att uträtta en hel del. Som titeln antyder har vi lyckats ordna bostad för resten av hösten, vilket känns väldigt skönt. Det blev den tidigare nämnde "IKEA-lägenheten". Tillsammans med en uppsättning nycklar fick vi idag ett kontrakt skrivet på turkiska som vi nyss visade för några killar som jobbar på vårt hotell. De godkände det. Medans killarna jobbade med översättningen blev Sam för övrigt utskälld av en rysk kvinna som ansåg att hennes dåliga liv berodde på honom. Sam frågade om hon gillade vodka, och det gjorde hon, och därefter var allt lugnt igen.
Tidigare i dag var vi på stora basaren. Helt galet mycket grejer att titta på. Men mycket samma saker överallt. En del fina saker, en del inte lika fina. Lovisa köpte lite smycken och lyckades pruta!! Roligt.
När väl basaren tog slut fortsätte ringlande gator proppade med små stånd och affärer till världens ände.
Överlag verkar staden vara uppdelad i olika shoppingkvarter. En del gator innehåller bara affärer med verktyg, andra bara affärer med vattenrör och pumpar. Sen finns det gator med kryddor, smycken, cyklar, fisk, knappar osv. Det är ett underligt upplägg och det är svårt att förstå hur alla affärer kan gå runt eftersom de alla säljer samma saker, men på något sätt funkar det. Inte listat ut hur än.
Lovisa utanför ingången till Stora Basaren
Knappaffären, en av trettio på samma gata.
Innan vi bestämde oss för IKEA-lägenheten, vilket skedde igår kväll, var vi runt på lägenhetsvisningar i ett fint område, Nişantaşı, strax norr om Taksim (som är det infrastrukturella och kulturella centrat). Området visade upp liknande egenskaper som Basarområdet, i den mån att det var ett "textil-område". Det var troligtvis den enda liknelsen, för i här var allt annat väldigt "posh" eller "fint i kanten". Butikerna var finare, människorna var "finare" och vår fastighetskonsult som hade fått oss att komma dit berättade att det var ett kändistätt område. Området huserades av en mängd ryssar, "rich businessmen" och "beautiful boutique girls", som hanterade klädesimporten till lyxiga butiker i Ryssland. Lovisa testade bl.a. en klänning i en av butikerna inne på en toalett då det inte fanns några provrum. Fastighetskonsulten förklarade senare att det troligtvis var en av de ryssrelaterade grosshandlarna och att enstaka köp inte var aktuellt. Tji' fick vi.
Lägenheterna som han visade oss var, uppenbarligen, inte lika fina som den vi nu valt. Det var i och för sig en av dem som hade utsikt över hela staden men den saknade en hel del möbler i den, t.ex. fanns ingen säng. För oss var en befintlig säng ett av nyckelkriterierna för att en lägenhet skulle vara intressant.
Vi har nu ätit på sju olika restauranger och inte någon gång har maten varit äcklig. Å andra sidan har det turkiska köket inte till fullo levt upp till sitt rykte om att vara ett av de främsta i världen. Tre, kanske fyra, av våra totalt 16 rätter (en restaurang har besökts två ggr) har varit väldigt goda. Vi har gett oss på några meze (små turkiska förrätter) men den omtalade Raki:n (anis-brännvin) har inte getts fullt förtroende. Turkiskt te är lika med Lipton, medan turkiskt kaffe är lika med sump. Kaffet är inte äckligt, bara lite annorlunda och, som nämnt, sumpigt.
För övrigt är staden mycket vacker, finns nya saker att se hela tiden. I dag har vi sett Bosporen för första gången på nära håll. Känns konstigt att en helt annan kontinent finns på andra sidan. På fredag ska vi försöka göra en utflykt till Asiensidan.
Hörs snart igen.
Puss och kram Sam och Lovisa
Hej på er!
SvaraRaderaTur att ni inte tog lägenheten i ryssområdet. Det är spännande att läsa om era bravader.
Var rädda om er Sam och lovisa.
Kram Agneta
Hej hopp ni nämner inte mycket om allt ljud/larm som finns runt om en hela tiden.Glöm inte att "lägga" märke till de finna trähusen.
SvaraRaderaTur att ni är så aktiva jag lär mig mycket av att läsa om era bravader, tack så mycket.
Ser fram emot nya rapporter. Kram Lotta