Bosporen och Asien

I dag är det min, Lovisas, tur att skriva i bloggen, vi skriver varannan gång annars skulle varje inlägg ta fyra timmar att skriva =). I dag är det lördag och jag har varit tillbaka i Istanbul i nästan en vecka. Landade i söndags vid lunch och Sam väntade på mig på flygplatsen. Den här gången tog vi bussen in som bara kostade 12 TL, lite skillnad från förra gången då det kostade 80 TL, men vi bortförklarar oss med att vi var nykomna till staden. Men vi är stolta över att vi bara blir lurade en gång, sen har vi lärt oss läxan. Än är det många saker som vi ska bli lurade på innan vi lärt oss allt.

På måndagen åkte Sam till skolan och jag skulle ta mig an Istanbul på egen hand. Gick bättre än förväntat. När jag och Sam har varit ute har alla bara koncentrerat sig på Sam och sett mig som en ointressant bihang, eller så har de stirrat ner mig som om jag vore en cirkusattraktion. Men nu blev jag mött med respekt och folk var mycket trevligare än vad jag hade trott. Kändes skönt. Var nere på Basaren och köpte en filt, och som Suleyman försökte lära mig när jag var hemma, försökte jag pruta allt jag kunde. Gick ganska bra =). Sam kom hem vid tre efter att lyckats välja kurser och fått ihop ett schema. Går bara i skolan tisdagar och torsdagar men har då ganska långa dagar. Blev tyvärr ingen kurs i turkiska för honom då hans schema inte gick i hop med det, han tycker det är lite trist. Men jag tänkte att jag har privatlektioner med honom sen när jag börjat skolan, eller...

På tisdagen när Sam åkt till skolan begav jag mig bort till Besiktas för att se mig omkring. Var underbart väder och jag träffade jätte trevliga människor. några som ville ta kort med mig, kände mig lite som en kändis, och några som för 25 år sedan hade varit i Jönköping och blev helt till sig när jag sa att jag var från Sverige. har även besökt både det tyska och amerikanska sjukhuset för att undersöka om provtagning är möjligt här så jag slipper åka hem om fyra veckor. Verkar inte vara några problem, och sjukhusen ser riktigt fina ut. Entréerna ser ut som stora hotellingångar och lokarna är fräscha och luftiga. Om man bara såg till hur det ser ut här skulle jag gärna kunna jobba på ett sjukhus här.

På onsdagen var Sam ledig och vi tog båten över till den asiatiska sidan. Hade ingen riktig plan när vi kom dit så vi gick runt och letade efter något att titta på, det slutade med att vi hamnade på Florence Nightingale sjukhus i stället för museum. Liten kommunikationsmiss med en taxichaufför. Men vi hittade ett mysigt café som vi drack te på och sen gick vi längs vattnet på en jättefin strandpromenad. Finns nästan ingen sådan på den europeiska sidan, är mycket begränsad tillgång till vattnet då det upptas av palats eller hamnar. Den asiatiska sidan hade verkligen tillgång till vattnet på ett helt annat sätt. På hela den långa strandpromenaden fanns det bara tillgång till en bänk. Fanns tecken på att det funnit flera bänkar men att dessa har tagits bort. Vi tror att vi nästa gång vi går på basaren kommer komma till ett distikt med bara parkbänkar från asien. Fanns även, som vi sett på en del andra ställen också, något som ska likna ett gym. Ser ganska kul ut. Har bara en gång sett en gubbe som satt och armcyklade vid en apparat en gång, så används nog inte så mycket.

                                                       

  

 I torsdags befanns sig Sam i skolan hela dagen och jag på en bänk i Taksimparken, läsande i solen. På kvällen gjorde vi ett försök att gå på bio. Vi skulle se Inglorious Bastards. Visade sig att det mest talades tyska och franska i den filmen och med turkisk text till det kände vi att vi inte riktigt hängde med på allt. Gick efter halva filmen eftersom den verkade väldigt bra och det kändes lite som att vi förlorade paängen med att inte förstå vad som sas. Vi får nog ge den en chans till är det finns tillgång till engelsk text.

I går hade vi planerat att vi skulle åka ut till Prinsöarna för att sola och bada. Sega som vi är missade vi båten som skulle ta oss ut så istället tillbringade vi dagen på ett café spelande backgammon och rökande vattenpipa. Sam besökte även en barberare som gav honom en omgång med rakkniven. Len som en babystjärt kom han ut därifrån efter att smörjts och pudrats med både det ena och det andra. På kvällen träffade vi några av Sam vänner i från skolan och tog en drink. Utbudet av restauranger och barer är enormt. Alla gator kantas av dem och varje ställe är flera våningar högt, oftast med en terrass på taket. Finns en gata som är granne med oss som har en hel del fina ställen. Kommer nog vara där vi kommer vara när utgång planeras nästa gång.

I dag har vi befunnit oss på Bosporen-kryssning och fått se lite andra delar av Istanbul. Vet inte hur många gånger man ska säga det, men staden är verkligen gigantsik och tar aldrig slut!

I kväll ska vi bara ta det lugnt och i morgon ska vi på grillunch hos Sams familjevän Lars. Hade velat lägga ut lite fler bilder här men internet tillåter inte det. Även Starbucks verkar ha sina gränser.

Hörs snart. Kram Lovisa och Sam.