İyi günler! (goddag!)
Tillbaka till vardagen, dagen efter vårt sista besök för det här året. Liksom när Sams föräldrar var här, en dryg månad sedan, förblev den gångna helgens mest påtagliga fenomen regn, regn och åter regn. Vi hann dock med en del annat förutom att klaga över det kyliga vädret. Men mer om det senare.
Sedan sist vi skrev har det inte hänt så mycket, vilket möjligen förklara tidsavståndet. Första veckan i december blev ganska innehållslös, förutom att Sam hade sin första och andra tentamen. Resultatet har inte ännu publicerats, men det gick troligtvis vägen.
På fredagen den 4 december åt vi på en restaurang som heter Faces, som ligger på restauranggatan Sofyalı Street. Ägaren visade sig var svensk och maten förvånansvärt god. Som vi tidigare har nämnt har vi inte blivit positivt överraskade över den annars så väl omtalade turkiska maten. De serverade för övrigt inte turkiska rätter på Faces, vilket kanske förklarar betyget.
Restaurang och nattklubben Faces.
Under lördagen tog vi metron ut till Bakırköys lördagsmarknad. Det var till en början svårt att ens få någon information om stället men till slut visade det sig att personalen på vår favoritbrunchställe, Mihrimah Sultan, kände till det. Marknaden visade sig vara lika stor som den Stora Bazaaren i gamla stan, men istället täckt med presenningar över bord fyllda med diverse ting, fiskstånd stod bredvid klädstånd och brödhandlare. Spektaklet var verkligen en upplevelse och kändes långt mer genuint än de turistiga bazaarerna med påflugna försäljare. Oss veterligen var vi de ändra västerlänningarna där. Lovisa köpte en top (ibland hittar man H&M-grejer i röran!) och vi hittade även bl.a. färska kryddnejlikor och kardemummakärnor till den kommande Adventsfikan. Senare på kvällen mötte vi upp med Charlotte och tog en drink på franska gatan. Trevligt men lugnt.
"Skoskogen" i Bakırköy Cumartesi Pazar (lördagsmarkad).
Under söndagen var det alltså dags för adventsfika. Vi bjöd ett gäng från olika nationaliteter, (1 svenska, 1 turk och 3 tyskar + oss två) och bjöd dem på Blossas '09-glögg, hemmagjord klassisk glögg och hembakade saffransbullar. Sam var faktiskt delaktig i pysslandet! Alla verkar förvånadsvärt positiva till traditionen och drack och åt till sockernivåerna i blodet slog nya rekord. Vi fick även chans att visa upp vår fantastiska IKEA-julgran som Lovisa pyntade tidigare under veckan.
Julgranen och den STORA brandsläckaren (hur stor är den egentligen?).
Den senaste veckan har Lovisa blivit sjuk och därför stannat hemma och Sam har haft en tredje tentamen. I skrivande stund är Lovisa på bättringsvägen och Sam börjar bli sjuk istället. Under torsdagen var det svenskbesök - Lovisas två äldre systrar Hanna och Helena samt Hannas man Suleyman kom på besök. Helena fick äran att sova på vår bäddsoffa, ä.k. parkbänk model 2000, medan Hanna och Suleyman tog in på Pera Tulip Hotel några hundra meter från lägenheten.
Helgens planer smides sent på tordagskvällen.
Fredagsmorgonen inleddes med en sedvanlig frukost på Mirhrimah Sultan, där en klassisk turkisk frukost åtnjöts. Vi tog sedan dolmuş till Valens (Bozdoğan) akvedukten, som under östromerskt såväl som ottomanskt styre forslade vatten från bergen till palatsen nere vid Marmara sjön.
Sultan-frukost på Mihrimah Sultan.
Valens-akvedukten över Atatürk boulevard.
Planerna var att vi skulle gå från Valens-akvedukten till Süleymaniye-moskén men den visade sig vara stängd för renovering. Moskén är för övrigt stadens största moské och en central byggnad för turkiska troende muslimer.
Flygfoto av Süleymaniye-moskén.
På vägen till moskén hittade vi några spännande affärer som troligtvis fungerade som gross-handlare till affärerna inne in Stora bazaaren.
Suleyman, Hanna och Helena begrundar ett sharon-träd med ovanligt stora frukter mitt ibland bebyggelsen.
Suleyman testa nya träningsvästar i skinn till sitt fotbollslag.
Då moskén var stängd tog vi oss istället in på Süleymaniyes hamam (turkiska bad). Till skillnad från de andra hamamen vi besökt badade män och kvinnor tillsammans. Vi fick alla en rejäl omgång knådning, alla av unga män.
Suleyman, Helena, Lovisa, Sam och Hanna framför Roxelana (mor till Sultan Süleyman den Store).
Efter att vi fått ännu mer muskelvärk tog vi oss per fot till den Stora Bazaaren, där det inhandlades potentiella presenter och en del annat. Hanna och Suleyman fick efter långa förhandlingar tag i en vackert broderad matta från östra Turkiet.
En av de flera hundra gatorna inne i bazaaren.
Hanna, Suleyman, Lovisa, Helena och Sam - alla med det klassiskt påbjudna téet hos matthandlaren.
Hanna och Sleyman tog sig sedan snabbt hem medan Lovisa, Helena och Sam tog in på ett nargile-kafé för att spela tavla (backgammon), dricka varm choklad och röka vattenpipa. Sent på eftermiddagen var vi alla trötta och försökte vila upp oss då vi visste att vi hade en lång natt att vänta.
Kvällen inleddes med drink och middag på restaurang Leb-i Derya. Restaurangen hade utsikt över Bosporen den stora bron, asienkusten av stadsdelarna Üsküdar och Kadiköy samt gamla staden med Topkapi-palatset, Blå moskén och Hagia Sofia som delar av utsikten. Maten var utsökt och amtosfären underbar. Kvällen bjöd senare på ytterligare en vacker utsikt från restaurangen Mikla, på toppen av Marmara Pera Hotel, där vi även tog en drink.
Vi hann även med att gå ut på klubbarna 11:11 och NuPera. Vi mötte där upp med några av Sams kompisar och höll oss vakna långt in på natten. Frukosten dagen efter fick inte bli för tidig.
Sam, Hanna, Helena, Suleyman och Lovisa på Leb-i Derya.
Hanna och Suleyman på Mikla, tydigen stans bästa restaurang.
Club 11:11.
Klockan 10 på lördagsmorgonen tog vi oss ner till Kabataş för att ta båten över till Üsküdar och därifrån ta oss till Beylerbeyi för att äta brunch längs med Bosporen. Frukosten är lite mastigare än den på Mihrimah men kanske också snäppet vassaren. Flickorna tog sig sedan till Osmanbey för att shoppa medan Suleyman och Sam planerade ett mer inhemskt företagande med nargilé-kafén och smågator. För pojkarna blev det istället den tidigare nämnda Bakirköy marknaden. I kontrast till fredagens västerlandsinspirerande nattliv var detta en upplevelse av medel-turkens vardag.
Suleyman och Sam tittar på när turkarna matar måsarna på Bosporen.
Simit-grossisten som levererar till Simit-stånden i Aksaray (varifrån metro går till flygplatsen och Bakirköys lördagsmarknad).
Till slut möttes vi alla ändå vid Tophanes nargile-kaféer innan vi tog en eftermiddagslur för att orka med kvällens upplevelser. Upplevelserna i sig kom att bli ett bord på en gammal turkisk taverna, Sofyali 9. Vi blev alla otroligt mätta och det var knappt att vi orkade med att röra oss hem. Vi hann dock med en snabb drink på 360Istanbul.
Sofyali 9 på Sofyali Street.
360Istanbul.
Tidigt på söndagen flög Helena hem och de två resterande paren åt frukost på Pera Tulip Hotel. Efter att även Suleyman och Hanna också åkt hem förblev söndagen högst sömning för oss två, då Lovisa fortfarande var lite halvsjuk och Sam höll på att bli sjuk. Kvällen avslutades med den en klassisk hemleverans på kinarestaurangen çinBüfe.
Nu är det måndag igen och nästa helg flyger Lovisa hem till Sverige för att fira jul. Onsdagen den 23 flyger Sam hem och båda återvänder sedan söndagen den 27. Ja, vi kommer att fira nyår här nere. Hur ser planerna ut för släkt och vänner i Sverige? Vi har hört planer här i Istanbul på att vi ska hyra en stor båt och spendera tolvslaget ute på Bosporen, men vi får se hur det blir med det.
Vi kanske även ska tillägga att vi har bokat biljetter hem den 19 januari. Tanken är då att Sam skall börja med sitt examensarbete och att Lovisa återigen skall börja arbeta som sjuksköterska. Är det något ni vill vi ska köpa med hem?
Vi ses till jul!
Puss och Kram
Lovisa och Sam
